1. Good Will Hunting - ett ungt geni, Will, växer upp i förorten och är fostrad till att slåss. Wills liv tar en vändning när han slipper undan ett fängelsestraff; han får istället skyddstillsyn och kravet att träffa en psykolog en gång i veckan. En enastående film som man blir lycklig av! Med Matt Damon i rollen som Will Hunting och Robin Wiliams i rollen som Will's psykolog.
2. A Fish Called Wanda - En stammande djurälskare, en vacker förförerska, en halvt galen psykopat och en helt vanlig brittisk advokat möts i den här fantastiska komedin som handlar om ett diamant-rån i London där inga av de inblandade kan lita på varandra. Kevin Kline fick en Oscar för sin rollprestation som den nietzsche-citerande och mycket avundsjuka psykopaten Otto.
3. The Witness - En liten Amish pojke råkar bli vittne till ett mord på en narkotikaagent. Polisen John Book blir den lilla pojkens beskyddare och följer med honom och hans mamma tillbaka till deras Amish-by i Pennsylvania för att beskydda de. En spännande film om förbjuden kärlek och kampen mellan liv och död! Harrison Ford är lysande som polisen John Book.
4. Vertigo - Alfred Hitchcook's mästerverk är lika bra nu som när den kom år 1958. En nervkittlande thriller som handlar om en höjdrädd ex-polis (James Stewart) som tar sig an uppgiften att skugga sin väns självmordsbenägna fru (Kim Novak). Under tiden som han följer hennes minsta steg blir han mer och mer besatt av henne...
5. Harry Potter och De Vises Sten - filmatiseringen av J.K. Rowling's fantastiska bok om den unga trollkarlen Harry Potter är en pärla i höstmörkret! Det är bara att luta sig tillbaka i soffan och följa med i den förtrollande magins värld...
Andrea Arnold's hyllade film om 15-åriga Mia kom ut i England år 2009 och fick ett fantastiskt bemötande från både biopubliken och filmkritikerna. Fish Tank vann bland annat jury priset i filmfestivalen i Cannes år 2009 och det prestigefyllda brittiska priset BAFTA för bästa brittiska film 2010.
Filmen utspelar sig i nutida England, i ett höghusområde i en brittisk förort och området runt omkring. Där bor 15-åriga Mia i en sliten lägenhet tillsammans med sin lätt alkholiserade mamma och sin lillasyster Tyler. Mias mamma bryr sig mer om att festa och bjuda hem män till lägenheten än om sina döttrar, vilket har fått Mia och Tyler att ta hand om sig själva. Bristen på uppmärksamhet från mamman och saknaden av en trygg pappa, som vi tittare aldrig får veta var han befinner sig, har gjort Mia till en arg, ensam tonåring som inte låter någon komma nära, och hennes lillasyster Tyler håller redan på att växa upp till ett liknande öde som Mia. Mia bråkar med sin bästa kompis och hamnar i slagsmål med den forna bästisens nya vänner. Skolan har kastat ut henne och för att fördriva tiden under dagarna driver hon omkring, bryter sig in i hus och dricker den alkohol hon kan hitta. Hennes enda glädje i livet är att dansa hip hop, som hon har lärt sig genom att studera amatör-filmklipp på youtube där danssteg beskrivs steg för steg. Det känns som att Mias liv är förutbestämt att misslyckas, som att hon har fastnat i sitt eget tragiska liv och inte kommer därifrån. Men så en dag tar mamman hem en ny pojkvän, Connor, som är trevlig, omtänksam och bryr sig om de alla. Plötsligt förändras allt i Mias liv - Connor tar de med på utflykt på landet, skojar med dem och uppmuntar Mia till att söka till en dansaudition. Mia, som får mycket uppmärksamhet från Connor, börjar anförtro sig mer och mer till honom eftersom att han är trygg och verkar bry sig. Mias mamma märker inte attraktionen som byggs upp emellan hennes älskare och hennes dotter, och tillslut så händer det oundvikliga...
Katie Jarvis gör en helt fantastisk rollprestation som Mia. Det sägs att regissören Andrea Arnold upptäckte Katie när hon bråkade med sin pojkvän i ett område nära där filmen är utspelad. Katie har vuxit upp i ett liknande område under liknande omständigheter, vilket gör att hon kan spela rollen som Mia galant. Hon är extremt trovärdig - det känns inte som att titta på en film, utan snarare som att titta in genom ett fönster där en verklig familj bor. Ingenting i den här filmen känns klyshigt eller oäkta, utan snarare brutalt ärligt om en ung flicka som helt håller på att tappa kontrollen om sitt liv. Även Michael Fassbender i rollen som Connor spelar trovärdigt och äkta. Man kan inte låta bli att tycka om Connor och lita på honom i början och det känns som ett slag i magen när han handlar som han gör. Tillskillnad från hollywood filmer som ofta slutar lyckligt eller att personen mirakulöst lyckas komma på bättringsvägen, slutar Fish tank med ett ganska öppet slut; Mia ger sig av och lämar sin mamma och lillasysters lägenhet. Förhoppningsvis kommer Mias liv att förbättras, men ingenting är säkert. Lillasystern Tyler och deras mammas liv kommer antagligen att fortsätta som förrut; Tyler kommer växa upp till en vresig tonåring som skiter i allt, medan mamman fortsätter att dricka och ha meningslöst sex istället för att ta hand om sin dotter. Jag tycker att det här är en film i världsklass som alla borde ta sig tid att se! Ingenting är förskönat eller romatiserat, bara äkta. Det är ingen feel-good film, utan en ganska sorglig film som stannar kvar i hjärtat och halsgropen en lång tid efter att filmen är slut. Den berör på alla plan - SE DEN SE DEN SE DEN!!!
Katie Jarvis och Michael Fassbender som Mia och Connor
Den här filmen får 5/5 i betyg av mig - det kan inte bli bättre än såhär! 5 lisa av 5 lisa
The Piano är en film med tre länder som skapare, Nya Zeeland, Australien och Frankrike, filmen är från 1993. Den handlar om en stum kvinna, Ada McGrath från Scotland, vars passion i livet är att spela piano, och hennes 10-åriga dotter som under 1800-talets mitt flyttar till Nya Zeelands regniga och leriga västkust för att hon ska gifta sig. Holly Hunter som spelar Ada McGrath spelade alla pianostycken från filmen själv, och hon lärde också Anna Paquin som spelar hennes dotter i filmen teckenspråk inför filmen.
Ada gifter sig med Alistar Stewart, som spelas av Sam Neil, när hon anländer till Nya Zeeland. De har ingen riktig bröllopsceremoni, men de får i alla fall ett bröllopsfoto. Ada är inte glad över att ha blivit bortgift av sin far, och verkar inte ge äktenskapet ett försök trots att hennes man försöker. Han ger henne avstånd och tid att bli mer tillgiven, men hon saknar sitt piano som de var tvungna att lämna kvar på stranden då det var för svårt att bära upp det till huset. Det är hennes ända sett, förutom teckenspråk vilket hennes dotter är den enda som förstår, att utrycka sig på. En annan man, Baines har gjort en deal med Alistar att om han får Pianot så får Alistar en bit mark han gärna vill ha. Så Baines hämtar pianot från stranden med hjälp av en grupp Maori män, och det är nu hans. Han har också på köpet blivit lovade pianolektioner från Alistars fru Ada, som inte är glad när hon får reda på att hennes nya man har bytt bort hennes piano till en främmande man, som hon dessutom nu måste lära spela piano.
Baines vill inte lära sig spela piano utan lyssnar istället på när Ada spelar. Han gör en deal med Ada att för varje besök så får hon en av de svarta tangenterna på pianot, och när de har gått igenom alla så är pianot hennes igen. Men poängen är att Baines vill ”göra saker” medans hon spelar, på ett sexuellt sett. Men hon går tillslut med på det för att pianot betyder så mycket för henne. Hon verkar äcklad av Baines medans han är kär i henne, med tillslut så vänder det och hon blir kär i honom också. Hennes man får senare reda på det här och det skapar en kedja av event som kommer att ändra allas liv som är inblandade.
Jag tycker att det här är en jätte bra film som alla bör se! Den är väldigt känslosam och tung men jag tycker om sådana filmer. Den har jätte fina naturscener och väldigt fin musik, och med många bra skådespelare. Jag gillar speciellt Anna Paquins presentation, som hon dessutom vann pris för Best Supporting Actress trots sin unga ålder på bara 11 år. Hon är därmed den näst unga skådespelare som vunnit en Oscar.
Den allra första filmen som jag tänkte uppmärksamma i vår filmblogg är inte mindre än den första Bollywood filmen i världen; Raja Harishchandra av Dada Saheb Falke! Filmen är från år 1913 och visades för första gången i Mumbai för publik. Den blev en stor succé och markerade början på den indiska filmindustrin, som har växt sig större och större och numera är världens största filmindustri med ungefär 900 filminspelningar varje år. Trots att Bollywood är så pass stort är det ändå få personer i resten av världen som känner till de största bollywood-stjärnorna och har sett någon bollywoodfilm. Nästa år firar Bollywoodfilmen 100 år och i och med det anordnas en liten filmfestival i Uppsala under namnet "Bollywood and Beyond" som visar både nya och gamla filmer från Indien. Eftersom att jag aldrig tidigare hade sett en bollywood film bestämde jag mig för att ta en titt!
Filmen visades i de gamla lokalerna från år 1914 på slottsbiografen i Uppsala vilket gav filmupplevelsen en genuin och gammeldags känsla. Raja Harishchandra är en svartvit stumfilm som ackompanjerades av sitarrmusik för äkta indisk känsla. Den korta historien handlar om Kung Harishchandra som först offrar sitt rike, sedan sin fru och även sin son till Vishwamitra, en slags gudsliknande överlägsen man, för att i slutet få tillbaka allt han offrat från guden Shiva, som anser att han haft hög moral och visat sig värdig. Filmen avslutas med en bild av Kung Harishchandra och hans fru och barn som omfamnar varandra och tackar guden Shiva för att ha skonat de. Den gamla filmen var rolig att se; bilderna varvades med textrutor som förklarade handlingen allt eftersom då inga repliker framfördes. Trots förklarande textrutor var det svårt att förstå filmen tycker jag då handlingen var ryckig och man slets snabbt mellan scenerna. Saknaden av färger, ljud och repliker gjorde även det svårare att hänga med i berättelsen. Det är dock intressant att se från vad våra nutida filmer har utvecklats ifrån; från svartvit stumfilm till avancerade specialeffekter och animationer. Jag uppskattade filmvisningen mycket, men mer själva känslan av att sitta i en gammeldags biograf och titta på svartvit film än själva historien, som inte var något vidare märkvärdig. Jag ger filmen 3 av 5 i betyg - en rolig filmupplevelse för den som vill se något annorlunda och speciellt! :D
betyg: 3 Lisa av 5 Lisa
Två bilder från Raja Harishchanda - världens första bollywoodfilm
Sugen på att ta dig en titt? Delar av filmen går att se här:
Vi är två filmintresserade tjejer som går sista året på Celsiusskolan i Uppsala. Som projektarbete har vi valt att göra en filmblogg där vi kommer att recensera och tipsa om filmer från hela världen. Vi vill uppmärksamma utländska & svenska filmer som är annorlunda och sevärda - världens bästa filmer helt enkelt!