The Piano
The Piano är en film med tre länder som skapare, Nya Zeeland, Australien och Frankrike, filmen är från 1993. Den handlar om en stum kvinna, Ada McGrath från Scotland, vars passion i livet är att spela piano, och hennes 10-åriga dotter som under 1800-talets mitt flyttar till Nya Zeelands regniga och leriga västkust för att hon ska gifta sig. Holly Hunter som spelar Ada McGrath spelade alla pianostycken från filmen själv, och hon lärde också Anna Paquin som spelar hennes dotter i filmen teckenspråk inför filmen.
Ada gifter sig med Alistar Stewart, som spelas av Sam Neil, när hon anländer till Nya Zeeland. De har ingen riktig bröllopsceremoni, men de får i alla fall ett bröllopsfoto. Ada är inte glad över att ha blivit bortgift av sin far, och verkar inte ge äktenskapet ett försök trots att hennes man försöker. Han ger henne avstånd och tid att bli mer tillgiven, men hon saknar sitt piano som de var tvungna att lämna kvar på stranden då det var för svårt att bära upp det till huset. Det är hennes ända sett, förutom teckenspråk vilket hennes dotter är den enda som förstår, att utrycka sig på. En annan man, Baines har gjort en deal med Alistar att om han får Pianot så får Alistar en bit mark han gärna vill ha. Så Baines hämtar pianot från stranden med hjälp av en grupp Maori män, och det är nu hans. Han har också på köpet blivit lovade pianolektioner från Alistars fru Ada, som inte är glad när hon får reda på att hennes nya man har bytt bort hennes piano till en främmande man, som hon dessutom nu måste lära spela piano.
Baines vill inte lära sig spela piano utan lyssnar istället på när Ada spelar. Han gör en deal med Ada att för varje besök så får hon en av de svarta tangenterna på pianot, och när de har gått igenom alla så är pianot hennes igen. Men poängen är att Baines vill ”göra saker” medans hon spelar, på ett sexuellt sett. Men hon går tillslut med på det för att pianot betyder så mycket för henne. Hon verkar äcklad av Baines medans han är kär i henne, med tillslut så vänder det och hon blir kär i honom också. Hennes man får senare reda på det här och det skapar en kedja av event som kommer att ändra allas liv som är inblandade.
Jag tycker att det här är en jätte bra film som alla bör se! Den är väldigt känslosam och tung men jag tycker om sådana filmer. Den har jätte fina naturscener och väldigt fin musik, och med många bra skådespelare. Jag gillar speciellt Anna Paquins presentation, som hon dessutom vann pris för Best Supporting Actress trots sin unga ålder på bara 11 år. Hon är därmed den näst unga skådespelare som vunnit en Oscar.
Filmen får 4 Louise av 5!
