VÄRLDENS BÄSTA FILMER

Australia är en Australiensisk film från år 2008, som är regisserad av Baz Luhrmann. Filmen handlar om en kvinna, Lady Sarah Ashley (Nicole Kidman) som reser från England till Norra Australien för att möta upp sin man. Hon planerar att övertala sin man att sälja sin boskapsfarm Faraway Downs, men han blir mördad strax innan hon anländer. Han hade skickat efter en man som heter Drover(Hugh Jackman) att skjutsa henne till Faraway Downs, så hon kom fram dit i alla fall. De sa till henne att mannen som mördade hennes man var en aboriginsk äldre man som kallas för King George. Mannen som tar hand om farmen planerar att ta över den så att mannen han jobbar för får monopol inom branschen och han därmed får kontakt med en Australiensisk arme officer.  

Nullah ska gå på en walkabout med sin morfar King George, det är tradition för aboriginerna. Men innan han hinner göra det så blir han taget av myndigheterna och blir satt på en ö där andra halv aboriginer barn finns. Lady Sarah älskar Nullah som sin egen son och tänker rädda honom därifrån. Andra världskriget bryter ut där de är, och Japanerna bombar ön där Nullah är, så Lady Ashley fruktar att han har dött.  Drover tror att Lady Ashley har blivigt dödad, så han beger sig ut på ön och räddar Nullah och de andra barnen med hjälp av några män. Nullah spelar munspel på vägen tillbaks på båten och Lady Ashley hör det, så alla blir återförenade i slutet.

Trailer:

Eve hamnar i en massa problem pågrund av prostitutionen men Savita finns alltid där vid hennes sida och försöker att få henne att ta sig ur det. Men Eve ser ingen framtid, hon tror inte att något kommer att bli bättre, hon ser inte en framtid någon annanstans. Hon ändrar inställning senare under filmens gång pga. Savita och hon ska lämna Troumaron med henne, men hon måste få ett godkänt betyg i ett ämne hon har problem med så hon bestämmer sig för att ligga med sin lärare. Savita kommer in när de har sex en gång och läraren blir väldigt rädd för att han ska hamna i fängelse och förlora sitt jobb. Så en kväll när han stötte på Savita så ströp han henne. Detta blev undergången för Eve, Savita var hennes bästa vän och hennes kärlek och allt hopp om att lämna Troumaron och starta ett nytt liv. Hon blir deprimerad och rakar av allt sitt hår, hon säger att det är där smärtan börjar, männen drar tag i håret det första de gör när de ska ligga med henne och hon orkar inte med smärtan längre. Hennes pappa slår henne och hennes mamma är i förnekelse och pratar inte ens med Eve, men hon hjälper henne ändå med att raka av håret i slutet. Eve hämnas Savita med hjälp av Sadiq i slutet av filmen och får någon slags frid efter vad som hänt.

Denna film var väldigt deprimerande hela vägen igenom, vilket jag och Lisa inte var riktigt beredda på när vi valde att se denna film. Men den var bra gjord med bra skådespeleri, det jag tyckte var dåligt var inslagen med Clelio som jag inte tyckte passade in riktigt. Men annars så var det en bra film som visar hur slumlivet på Mauritius kan vara och en inblick i utsatta människors liv.

Filmtrailer:

Jag ger filmen en 3:a av 5 eftersom att den var bra gjord, klart sevärd, men samtidigt så gillar jag inte att lämna en biograf och känna mig nedstämd så därför får den inte ett högre betyg än så av mig.

Effi Briest är en tysk film från 2009 som handlar om en 17 årig tjej i 1800-talets Tyskland. Hon går med på att gifta sig med den betydligt äldre diplomaten baron Geert Von Instetten, som 20 år tidigare hade friat till hennes mamma. Han ser på det som att han har fått en ny chans, men äktenskapet blir inte lyckligt. Han är upptagen med sitt arbete hela tiden och hon älskar inte honom, men trots det så får de en dotter tillsammans.

 Effi trivs inte alls i huset de bor i, och under graviditeten så ser hon en kinesisk man i sina drömmar som skrämmer henne, men hennes man vill inte flytta. Hennes man berättar en historia om att det ligger en kinesisk man begravd utanför på deras tomt eftersom att människorna från byn inte ville ha honom begravd på en kyrkogård. Det sägs att en kvinna försvann i huset de bor i på sin bröllopsdag och att den sista hon sågs dansa med var kinesen, några dagar efter det så drunknade han mysiskt. Hon känner sig instängd och rädd trots att hon vet att han säger sådana saker för att skrämma henne, så att hon ska se på honom som en trygghet och inte göra nått dumt när han är i andra städer och jobbar.

Det tar inte lång tid innan hon träffar en annan man som hon blir förälskad i, han är redan gift och har barn så deras förhållande är en hemlighet. De träffas i en lada vid stranden flera gånger och Effi är för första gången sedan giftermålet lycklig. Efter en period så ska paret flytta till Berlin och Effi lämnar sin älskare kvar, men några år senare så får Geert reda på affären genom ett par brev som hon sparat från honom. Effi blir övergiven av båda sina föräldrar, sin man och sin dotter och får nu klara sig själv.

Trailer:

 

Väl i fängelse så är han väldigt lydig och uppförde sig väl, så efter en tid i fängelse så får han ett erbjudande om en nyuppfunnen rehabiliterings projekt för brottslingar som ska få honom botad på bara två veckor, och då vara redo att bli släppt ut i den verkliga världen igen. Han går glatt med på att medverka då han ska bli släppt efter bara två veckors tid om det funkar, vilket han inte tror det kommer att göra. Under behandlingen så får han se videos med våld och sex, och i bakgrunden så spelas hans favorit artist; Ludwig van Beethoven den nionde symfonin. Innan han fick se dessa videors så fick han ett medel som gör att han blir kraftigt illamående och de spärrar upp hans ögon och binder fast honom i en tvångströja så han inte kan kolla bort från filmen när han mår dåligt. De gör detta om och om igen med honom trots att han skriker att de ska sluta, men tillslut så är han också botad, han kan inte tänka på våld eller sex utan att få kraftiga illamåendes känslor.  Han är då helt försvarslös och redo att släppas ut i samhället igen.

 

 

Filmen blev nominerad till 4 Oscars, bland annat för bästa film. Stanley Kubrick blev trött på all kritik mot filmen så han drog in den och instruerade att den inte fick släppas i Storbritannien igen efter hans död. Som sagt så släpptes den igen efter hans död den 17 mars år 2000.

Filmen innerhåller väldigt mycket nakenhet och våld, och den väcker frågor som hur långt kan och får man gå med att ta bort människors fria viljor för att få dem att passa in i samhället, så jag tycker att den är lika relevant i nutid som den var när den kom ut år 1971.

Jag tycker att det var en väldigt speciell film, absolut inte en film för alla, den är väldigt konstnärlig men definitivt sevärd enligt mig. Jag ger den 3 av 5 i betyg!

Regissör: Georges Harnack och Morgane Nataf

Dialog: Franska, men med engelsk text

Längd: 16 minuter

Stängda minnen, som filmtiteln översätter, handlar om Rosen Hicher som har varit en prostituerad i 22 år, men nu valt att lägga av. Hon vill lägga alla minnen av sitt förflutna som prostituerad bakom sig, men minnena av alla män som radar upp sig går inte att glömma, det har varit en för stor del av livet helt enkelt. Hon berättar om hur äcklad hon blir av tanken på alla män hon har varit med, tjocka, smala, rika, fattiga, alla sorter du kan tänka dig. Och alla villiga att betala för att få ligga med henne. Men nu när det är över, hur ska hon då återgå till att leva ett normalt liv?

Regissör: Robert-Jan Lacombe

Dialog: Franska, med engelsk text

Längd: 39 minuter

Denna dokumentärfilm handlade om Robert-Jan Lacombe som bodde i Mandima, Afrika tills han fyllde 10 år. Därefter så flyttade han med sin familj till Frankrike, år 1996. Tre månader senare så utbröt ett krig i Mandima, och alla hans vänner fanns kvar där och det var inget han kunde göra åt det. Han återvänder till Mandima 15 år efter att han lämnat landet, för att söka upp sina närmsta barndomsvänner.  Väl där så filmar han återföreningen med sina gamla vänner och hur landet ser ut flera år efter krigets slut. Byn finns fortfarande kvar och människorna i den har fortsatt sitt liv som vanligt. En av barndomsvännerna hade dött i kriget, men de andra var väldigt glada över att se honom, men de kände också att han som var en vit man hade övergivit dem när kriget bröt ut. De trodde att han hade vetat om att det skulle ske, men inte hade varnat dem. Men han förklarade att datumet när han skulle åka till Frankrike hade varit bestämt i tre års tid, att han inte hade vetat. Jag tror att de fortfarande inte trodde honom, men de valde att acceptera det, gjort är gjort.

Robert-Jan med sina barndomsvänner i Mandima

Robert-Jan med en av barndomsvännerna då han får vara med på radiostationen som kompisen jobbar på

När han lämnar Mandima första gången, båda gångerna så åkte han iväg i exakt samma plan

Jag tycker att denna dokumentär film var den bästa av de fyra som vi såg. Den var gripande och mycket välgjord. Jag ger den därför 4 Louise av 5!

 

 

Detta är en riktig roadtrip film och deras vänskap blir starkare med resans gång då de hamnar i djupare och djupare i problem med polisen. Filmen var nominerad till 6 Academy Awards och vann ett pris för Best Original Screenplay. Både Susan Sarandon och Geena Davis var nominerade i bästa skådespelerska kategorin men de förlorade mot Jodie Foster för hennes roll i The Silence of the Lambs.

Filmtrailer:

 Detta är en av mina favorit filmer så jag ger såklart den 5 av 5 i betyg!

Jag saknar dig är en svensk film från år 2011. Filmen är baserad på boken Jag saknar dig, jag saknar dig! av Anders Grönros från år 1992. Den handlar om enäggstvillingarna Tina och Cilla som ska fylla 15 år, men Cilla får aldrig fylla 15, för hon kommer att dö innan dess.

Tina är den populära tjejen i skolan som sminkar sig, festar och ständigt är kär i en ny kille. Cilla är den mer konstnärliga själen som älskar teater och drömmer om att bli en regissör i framtiden.  En morgon, på deras mammas födelsedag, då de har brottom till bussen så springer de över vägen utan att se sig för, Tina hinner förbi men Cilla blir påkörd av deras vän Martin och omkommer. Filmen handlar om Tina som överlevde och saknaden av att leva vidare utan sin andra halva.

Denna film rörde mig verkligen, man måste ha ett hjärta av sten om man inte gråter av att se den här filmen enligt mig. Det är en ungdomsfilm så man kan relatera till karaktärerna och hur den perioden på högstadiet var, det känns så verkligt när hon bli påkörd och dör, som att det skulle lika gärna ha kunnat hända en själv eller en vän. Det är det som gör filmen så bra, den är också baserad på en verklig händelse vilket gör att man blir lättare känslomässigt påverkad.

Jag rekommenderar denna film starkt till alla av er som vill se en välgjord svensk film som förhoppningsvis kommer att röra dig/er enormt!

 Jag ger filmen 5 Louise av 5!

 

The Piano är en film med tre länder som skapare, Nya Zeeland, Australien och Frankrike, filmen är från 1993. Den handlar om en stum kvinna, Ada McGrath från Scotland, vars passion i livet är att spela piano, och hennes 10-åriga dotter som under 1800-talets mitt flyttar till Nya Zeelands regniga och leriga västkust för att hon ska gifta sig. Holly Hunter som spelar Ada McGrath spelade alla pianostycken från filmen själv, och hon lärde också Anna Paquin som spelar hennes dotter i filmen teckenspråk inför filmen.

Ada gifter sig med Alistar Stewart, som spelas av Sam Neil, när hon anländer till Nya Zeeland. De har ingen riktig bröllopsceremoni, men de får i alla fall ett bröllopsfoto. Ada är inte glad över att ha blivit bortgift av sin far, och verkar inte ge äktenskapet ett försök trots att hennes man försöker. Han ger henne avstånd och tid att bli mer tillgiven, men hon saknar sitt piano som de var tvungna att lämna kvar på stranden då det var för svårt att bära upp det till huset. Det är hennes ända sett, förutom teckenspråk vilket hennes dotter är den enda som förstår, att utrycka sig på. En annan man, Baines har gjort en deal med Alistar att om han får Pianot så får Alistar en bit mark han gärna vill ha. Så Baines hämtar pianot från stranden med hjälp av en grupp Maori män, och det är nu hans. Han har också på köpet blivit lovade pianolektioner från Alistars fru Ada, som inte är glad när hon får reda på att hennes nya man har bytt bort hennes piano till en främmande man, som hon dessutom nu måste lära spela piano.

Baines vill inte lära sig spela piano utan lyssnar istället på när Ada spelar. Han gör en deal med Ada att för varje besök så får hon en av de svarta tangenterna på pianot, och när de har gått igenom alla så är pianot hennes igen. Men poängen är att Baines vill ”göra saker” medans hon spelar, på ett sexuellt sett. Men hon går tillslut med på det för att pianot betyder så mycket för henne. Hon verkar äcklad av Baines medans han är kär i henne, med tillslut så vänder det och hon blir kär i honom också. Hennes man får senare reda på det här och det skapar en kedja av event som kommer att ändra allas liv som är inblandade.

Jag tycker att det här är en jätte bra film som alla bör se! Den är väldigt känslosam och tung men jag tycker om sådana filmer. Den har jätte fina naturscener och väldigt fin musik, och med många bra skådespelare. Jag gillar speciellt Anna Paquins presentation, som hon dessutom vann pris för Best Supporting Actress trots sin unga ålder på bara 11 år. Hon är därmed den näst unga skådespelare som vunnit en Oscar.

Filmen får 4 Louise av 5!